fredag, september 30, 2011

Gårdagens samt dagens äventyr

Förutom att fundera över kläder igår torsdag, så gick jag, M och Olgakatt till JoJo för att äta lunch. Detta är en av Jean-Georges Vongerichten´s restauranger här i staden. Här kan man få veta lite mer om dem.

Här är ingången. JoJo ligger i ett townhouse så det är lätt att "gå förbi" och inte se restaurangen.

Jag & Olgakatt. Ni kan läsa här på hennes blogg om besöket också.
Kan dessutom rekommendera deras chokladkaka för alla er som är chokladfantaster. It´s to die for!!

När vi kom tillbaka riktigt mätta och belåtna kände jag mig inte helt bra. Ingen matförgiftning utan helt enkelt väldigt hängig, trött och nästan lite sådär feberfrossig, men utan att ha någon feber. Jag gick och stjälpte mig i sängen och Olgakatt gick upp till sig. Själv somnade jag rätt snart, och under eftermiddagen när jag vaknade till och fortfarande kände mig hängig bestämde vi att den planerade bion skulle skjutas upp till en annan dag. Sedan somnade jag om igen. Vaknade av att Tazo kom och lade sig och spann på bröstet. Å, så mysigt!!! Det finns verkligen få saker som är gosigare än en myskatt spinnande på bröstet när man känner sig lite krasslig. Under kvällen kände jag mig bättre igen men var ändå väldigt trött trots att jag sovit en del under eftermiddagen så jag gick och lade mig tillammans med Lill-Skruttan och sov i stort sett hela natten. Skönt!

Tazo & jag

Idag fredag, började jag ju dagen med besöket på den där jobbmässan. Under kvällen gick sedan Olgakatt och jag för att äta middag och se den där filmen vi "ställde in" igårkväll. Det blev en riktigt lyckad kväll som sedan slutade med en promenad genom New York City i ösregn!!!! Men det var varmt så det gjorde inget. Vi plaskade hemåt glada i hågen, pratandes under våra paraplyer och då och då fnissandes över filmen. Lite te hemma hos oss tillsammans med M och nu blir det snart sängen.
STORT TACK Olgakatt för en RIKTIGT BRA KVÄLL!!!

Olgakatt på restaurangen Whym där vi åt en god middag.

Det var en trevlig restaurang tycker jag och jag går nog gärna hit igen.

På vägen till Lincoln Plaza där filmen skulle visas passerade vi The Met. Som alltid lika tjusigt upplyst. Hit ska ju Olgakatt och M på måndag.

På trappan framför operahuset lyste det nummer. Det är dessa nummer som syns som "lampor" i trappen på bilden ovan. Vi hade ingen aning om vad dessa nummer betyder. Förra hösten när Olgakatt var här och besökte operan berättade hon att det var namn på länder som stod här.

Filmen vi såg var Woody Allens senaste "Midnight in Paris. En riktigt rolig film tyckte jag. Och ja, vad ska man säga? Man blir alltid lika nyförälskad i Paris när man ser den staden på film. Jag tycker den känns lite som New York. Det är något magiskt över dessa städer och just på film kommer det fram ännu mer.

Nu är det helg och vi har planer på att besöka både The Highline som nu är utökad ett antal kvarter, samt ta en tur med linbanan till Roosevelt Island. Vi får se när vi gör vad. Lite beror det ju på vädret.


Njaee

Tillbaka efter den "jobbmässan. Vill börja med att TACKA för alla era hållna tummar och skänkta tankar! Ni är underbara!

Tyvärr var nog just denna mässan inte riktigt min grej. Det var inte så många företag som var representerade, och de flesta var mest inriktade åt det mer tekniska hållet. Ingenjörer eller liknande. Och sådan kompetens har ju inte jag. En annan sak som jag slogs av var att en stor del av de arbetsgivare som fanns på plats var s.k Government. Alltså mycket militärt och "security". Där har jag ju inte ens möjlighet att söka även om jag skulle vilja (nu vill jag inte det) eftersom ett amerikanskt medborgarskap är ett krav för att få arbeta på sådana arbetsplatser.

Men det känns ändå bra att ha gått dit. Jag pratade med en mycket trevlig kvinna som arbetade på en non-profit organisation som jag tyckte lät lite spännande. Ska kolla upp lite mer och eventuellt se om de kanske är intresserade av volontärer. Vilket jag blev lite sugen på. Här kan ju volontärjobb ibland även leda till riktiga jobb så det är helt klart värt att ta reda på lite mer. Jag pratade även med en man på Columbia University som berättade om ett annat event som ska ske i början av november och som han trodde kunde vara något för mig. Det är NYU som anordnar och det är riktat till personer med en PhD. Försökte förresten ta bild på mig i min business outfit men det blev inte så bra. Var lite stressad i morse och tog bara lite snabba bilder med telefonen. Men eftersom jag lovat att visa så gör jag det ändå.

Ok, här är jag. Uppflugen på en pall i badrummet, fotat in i spegeln med mobilen... Inte sådär jättebra bildkvalitet direkt, sorry! Kavajen är svart med mycket svaga kritstrecksränder. Byxorna var de jag inhandlade häromdagen och de är helt svarta.

Här lite närmare. Om någon undrar vad i helsike det är för färg på min top så är den faktiskt mörkt orange/rostfärgad. Hittade ingen vit som passade och tyckte att orange kanske skulle pigga upp lite haha! har ingen aning om ifall det är helt fel vad gäller businessfärg...?? Måste nog köpa en mer neutral top sedan för eventuellt fler sådana här tillställningar.

Mässan hölls på det stiliga hotellet The New Yorker nere vid 34th Street.


Om någon undrar vad STEM står för så är detta en vedertagen förkortning här i USA för: Science, Technology, Engineering, and Mathematics och är en mycket vanligt förekommande term när man läser om eller diskuterar utbildning här i landet; "Hur mycket av resurserna ska läggas på just STEM-utbildningar?" är en vanligt återkommande fråga.

På väg tillbaka hem efter mässan. Här promenad längs 34th Street (lite väster om Macy´s).

Det är förövrigt ett ljuvligt väder här idag, även om just businesskläder var alldeles för varmt att ha på sig med tanke på temperaturen. Kavajen tog jag av mig rätt fort faktiskt. Men jag ska försöka komma ut lite nu under eftermiddagen för de är solsken, inte så hög luftfuktighet som tidigare samt ca 24 grader! 

torsdag, september 29, 2011

Imorgon är det dags

Imorgonbitti ska jag svida om och dra på mig biznizkläderna då. Och sedan gå på jobbjakt. Vi får se hur det gå. Håll gärna en tumme eller två! Jag hoppas såklart få kontakt med några intressanta personer som kan resultera i ett jobb framöver. Men jag är också realist och inser att det kanske inte alls blir så. Vi får se. En erfarenhet rikare lär jag iallafall bli. Och det känns faktiskt rätt roligt. Lite pirrigt sådär. Mingel. Jag gillar det!

Och jag lovar att försöka ta en bild av mig i min outfit. Jag hoppas att jag inte ska känna mig alltför "utklädd" bara. För det är nog inte riktigt den bästa känslan att söka jobb och känna sig som om man just dragit på sig kläderna ur utklädningslådan på dagis...



Jag vet också att det är fredag imorgon, men mitt Fredagstema kommer att komma senare. Som vanligt. Likaså lite mer om vad dagen innehållit för roligheter tillsammans med Olgakatt.

En Klädidiots bekännelser

Vill bara skriva att jag fick tag på ett bar bra byxor! Svarta, neutrala som satt som en smäck vilket inte alltid är så vanligt för min del. Jag har av någon underlig anledning ofta problemet med att byxor som sitter perfekt i midjan är för trånga över rumpan. Byter jag däremot till en storlek större för att skinkorna ska rymmas utan problem så kan jag ofta få in minst en hel hand eller två mellan magen och byxlinningen. Med tanke på detta skulle man lätt kunna tro (om man inte sett mig i helfigur i verkligheten) att jag är en riktigt kurvig donna med timglasformad kropp à la Marilyn Monroe eller någon annan av de klassiska skönheterna. Men ack nej. Så är inte fallet. Långt därifrån. Därför har just detta med byxmodeller varit något jag funderat ganska mycket över. VEM har egentligen de där kropparna som brallorna är sydda till? Bara en stilla undran...

Dessutom blev jag lite förvirrad av storlekarna. Alltså inte själva numret i sig, utan snarare kombinationen siffra + bokstav. Ja, som sagt jag shoppar inte så ofta. Detta är säkert gammal skåpmat för er alla ordentliga kvinnor som uppdaterar ert yttre minst en gång i månaden. Men en annan stod lite som ett fån, och ärligt talat funderade jag ett tag på att googla "storlekskoderna" på iPhonen där i affären, men tänkte att näe, någon måtta får det vara. Jag gick på det jag trodde mig veta (nämligen att P=petite och S=short) och det gick ju tydligen bra. När jag slängde ut frågan på FB fick jag veta av både Anna och Annika (självklart var det några av de mest välklädda jag känner som svarade på min ytterst pinsamt korkade fråga. TACK tjejer!) att R står för regular. Okej, det var som jag misstänkt där i affären, men ändå inte riktigt förstått. Och jag förstår faktiskt inte riktigt nu heller? Varför behöver man skriva ut "Regular" överhuvudtaget? Vad är skillnaden på en byxa märkt med 6R och en som det bara står 6 på? Är inte en siffra utan någon bokstav alls en "normal" vilket jag då skulle tolka som "regular"??? Ni ser ju själva, jag är klädshopshandikappad! TUR att inga modebloggare hittat hit av en ren slump, för då hade de väl skrattat ihjäl sig. Men ärligt, kan någon förklara för mig vad skillnaden är för jag skulle verkligen gärna vilja veta. Sedan Annika, du skrev något om att A stod för "ankle". Men vad betyder nu DET???? Att byxbenen ska gå till ankeln? Men det måste väl vara olika beronde på hur långa ben personen ifråga har? Eller är jag dum i precis hela huvudet nu??? Åh, jag förstår verkligen inte. Plötsligt blev det total överkurs i ämnet klädstorlekar.

Vad jag ändå verkligen älskar med USA jämfört med Sverige är att här finns såååå många olika modeller och storlekar. Ja, när man väl lärt sig tolka dem då. Men faktum är att det oftast GÅR att hitta byxor även till min okurviga kurvkropp. Bara men kollar runt lite. Det är skönt. Hemma i Sverige upplevde jag att det var svårare.

Ja ja i slutändan gick det ju ändå bra denna gången. Jag behövde bara prova 8 stycken par byxor och det var faktiskt de första jag provade som satt bäst. Tänk om det skulle vara lika lätt att hitta ett jobb som passade och som så lätt och enkelt kunde bli mitt.

onsdag, september 28, 2011

Måste shoppa!

Vadå för något kan man undra? Och varför?
Ja, egentligen skulle jag behöva handla mig en helt ny garderob eftersom det mesta jag har är gammalt som gatan. Men som den "icke-shoppare-av-kläder" jag är så blir mina inhandlingar ganska sällsynta och tyvärr inte alltid så genomtänkta kanske. Och mest är det tvångsinköp av typen "Oj, nu är alla mina t-shirts/strumpor/trosor.... helt utslitna och börjar gå sönder, så jag måste köpa lite nytt." Nu kommer jag dock inte att förnya min garderob. Av flera skäl. Där ett av det tyngsta är att jag just nu inte riktigt har de pengarna att göra det och detta tillsammans med det krassa faktum att jag inte behöver några nya kläder just nu (nu när jag inte arbetar tycker jag inte alls att jag behöver fundera så mycket på vad jag har på mig så länge det är helt och rent). Eftersom det mesta jag har är ganska funktionellt så får det duga. Helt enkelt. Jag är ju inget modelejon normalt, och som arbetslös ännu mindre känner jag...

Däremot MÅSTE jag shoppa. Och det handlar om kläder. Faktiskt. Men glöm basgarderob. Glöm "roliga kläder". Nej, nu måste jag köpa någon form av "business kläder". Ojoj! Jag äger i nuläget en kavaj som nog kan gå under klädkoden "business". Den är svart med svaga kritstrecksränder. Inköpt för hur många år sedan som helst, men den får duga. bra kvalitet var det iallafall. Men byxor till den äger jag inga. Verkligen NADA! Jag som är en "jeans-och-tröj-tjej" har inga som helst "snyggare kostymliknande" byxor, Näpp! Så det måste inhandlas. Likaså något man kan ha under kavajen. Typ en blus? Gissar jag att man ska ha?

Herregud jag vet ju knappt vad den här klädkoden betyder!!!

Så varför denna panik nu då undrar ni kanske? Ja, man hade ju kunnat hoppats att den här panikshoppingen var orsakad av något så roligt som en intervju eller så. Men tyvärr är det ingen intervju på gång. Däremot en "jobbmässa" eller vad man ska kalla det. Fick ett tips av M som fått tipset av en kollega. jag anmälde mig igår. När jag läste det finstilta såg jag denna punkt: "You must be dressed in business attire when attending the Career Expo"

Ajdå tänkte jag. I detta landet handlar det så mycket om "appearance" och klädkoder följs väldigt strikt. Särskilt om man jämför med Sverige där de flesta inte bryr sig nämnvärt. Och även de yrkesgrupper som har någon form av klädkod hemma i Sverige tycker jag verkar ha det lite friare ändå. Där känns det mer som om man bara klär sig "professionellt och snyggt" så går det bra. Här är det verkligen ofta ofta ofta just kostym som gäller. Männen slips. Även i yrkesgrupper där man i Sverige inte alls har någon form av klädkod. Det räcker t ex med att gå till en läkare här (på sjukhus eller privatklinik spelar ingen roll vilket) så möts du nästan alltid uteslutande av en person som klär sig enligt klädkoden "skjorta och slips". Självklart har kvinnliga läkare inte slips, men ofta en dräkt, kjol och blus eller liknande.

Så här måste handlas. Att själva jobbmässan är redan nu på fredagförmiddag gör att jag måste ut i affären snarast. Ska ta en tur idag faktiskt. Eftersom morgondagen lovar konstant hällregn. Skor struntar jag i. Det tar jag ett par som kanske inte är direkt business men som iallafall inte är "sneakers". Svarta. Lite neutrala sådär. Förhoppningsvis "smälter de ihop" med brallorna som jag hoppas att jag ska hitta. Det kan föreesten bli min utmaning på fredag. Att vara så jädrans intressant att folk glömmer kolla in skorna...!

Så idag blir det affärsspring.
Wish me Luck!
Jag och klädshopping är normalt inte den allra bästa kombon.
Kan bara tänka mig att jag och business-klädshopping är en ännu sämre kombination.


to be continued....

tisdag, september 27, 2011

Olgakatt och jag

Idag har jag spenderat ungefär halva dagen tillsammans med Olgakatt. Jättetrevligt! Hon hade besökt Metropolitan Museum på förmiddagen och själv försökte jag jobba vidare med jobbsökandet. Mitt på dagen hördes vi och sågs för att äta lunch på ett mysigt italienskt café Via Quadronno vid Madison och 73rd Street. Jättegoda panninis och mycket gott kaffe. Stadens Bästa enligt Olgakatts hyresvärdinna K! Mysigt ställe som jag rekommenderar för den som råkar vara i närheten.

Efter det promenerade vi i sakta gemak genom den bastuångande staden. Jo, det är fortfarande varmt här. Och enormt fuktigt. Svalkade oss gjorde vi i två skoaffärer, Starbucks (inte för kaffet denna gången utan för toalettbesök) och sedan på Victoria´s Secret där Olgakatt slog till och handlade lite. Själv shoppade jag inget förrän vi kom till Container Store men då endast två burkar för förvaring av mjöl och socker i skafferiet.

Väl hemma var vi båda rätt trötta och vilade fötterna samt fyllde på våra vätskedepåer. Under kvällen njöts mat från Schezuan Chalet och så pratades det såklart. Men jag tror att vi alla var lite trötta. Både Olgakatt själv, jag och M samt Lill-Skruttan. Nu sover nog alla nyss nämnda, utom jag själv. Men jag tror det börjar bli dags snart även för mig. Ögonlocken börjar kännas lite tunga.


Uppdatering: här kan ni läsa Olgakatts eget blogginlägg om dagen.

måndag, september 26, 2011

Street Fair

Innan Olgakatt anlände igår söndag, var vi ute en stund i staden. Det var en stor s.k Street Fair här på Upper East Side, "92Y Street Fest", dit vi gick för att träffa en av Lill-Skruttans dagiskompisar C. Men väl framme var Lill-Skruttan väldigt tillbakadragen. Hon ville inget alls helt enkelt. Inte leka, inte hoppa i hoppborgarna, inte titta på något. Vi stannade och lyssnade lite när C´s pappa Chris Bergson spelade blues med sitt band på en av scenerna, men sedan gick vi vidare. Längs flera kvarter var det s.k "International Way" och där hade flera länder stånd uppe där man gjorde reklam för olika länder. Vissa sålde även mat och/eller andra saker från sina länder.

Chris Bergson med sitt blues band.

Litet smakprov.


"Trulig" Lill-Skrutta

C var på betydligt bättre humör även om det inte syns just på denna bilden. 

När vi gick förbi Thailands stånd var jag tvungen att fota lite!
Den här tjejen stod och skar ut dessa små konstverk för hand ur olika grönsaker och frukter!

Här ser ni t ex en vattenmelon samt några grönsaker vackert dekorerade och uppskurna som rosor! Helt otroligt!! Plötsligt känns ens egna sallader eller fruktdesserter rätt trista. Gurkstavar och morotsslantar känns lite beige i jämförelse. Och melon skär jag oftast upp i sådana där fantastifulla "klyftor"....

Ytterligare prov på fingerfärdigheten! Här tror jag det var en galiamelon eller liknande. Samt en del rotfrukter eller så.

Passerade även en frisörsalong som dagen till ära tagit steget ut på gatan! Jag fick ett visitkort också. Själva salongen skymtar i bakgrunden.

Det är verkligen något visst med en del frisörer. Vissa av dem har onekligen en ganska personlig stil. Och man kan på långt håll se att det inte är Wall Street de jobbar på direkt...

Väl hemma tinade Lill-Skruttan upp rejält och vi hade en riktigt mysig eftermiddag med massor av läsning, pyssel och lek. Hon var idel solsken och full av upptåg och påhitt. Jag tror att orsaken till hennes "hängighet" när vi var ute helt enkelt berodde på att hon var lite för trött efter gårdagens aktiviteter. Lite "Dagen Efter" helt enkelt. Hon brukar dessutom ofta inte tycka om stora folkmassor och kan ibland "sluta sig lite" när man är på sådana ställen, om hon inte är på humör.

Idag är det uppehåll men fortfarande varmt. Gårdagen var det temperaturer runt 27 grader här och det är fortfarande galet fuktigt. Idag ska det bli ca 26. Jag längtar SÅ efter höstväder nu i form av torrare luft och lite lägre temperaturen. Allt regnande här skulle också gärna få göra lite uppehåll... Jag vet att jag klagar mycket på vädret nu, men det är så himla jobbigt när ens tillvaro är som en våtvarm yllefilt. Ikväll ska vi vara barnvakter åt W. Det blir nog full fart och fläkt som vanligt. Vi får väl se ifall Olgakatt vill vara med på ett hörn eller om hon hellre tar det lite lugnt "uppe hos sig".

söndag, september 25, 2011

Svärje-besöket är framme

Så steg hon in genom dörren. Med packning och ett Gott Humör! Resan hade gått bra och efter en stunds uppvärmning så tyckte Lill-Skruttan att det var jätteroligt att ha Svärje-besök. Förutom diverse finfina presenter blev det även en hel del leka av!



Nu är dock ensamma hemma igen. Olgakatt hyr nämligen ett eget rum i en lägenhet ett par våningar upp i vårt hus. Där bodde hon även förra gången hon var här och hälsade på. Men imorgonbitti ses vi igen.

Och Pettas! Kramen har skickats vidare och emottogs å det varmaste!

Snart här!

Ni är hon snart här Olgakatt! Enligt M fick han ett sms från henne för ca en timme sedan och då hade hon satt sig på flygbussen på väg in hit till Manhattan. Så hon borde vara framme om inte alltför lång tid.

lördag, september 24, 2011

Full-rulle-lördag

Idag lördag, har det varit en sådan där riktig Full-Rulle-Dag som det blir ibland. Lill-Skruttan vaknade tidigare än vanligt i morse och ville upp. Lite senare väntade ett födelsedagskalas eftersom en av hennes dagiskompisar fyllde 3. Kalaset var på Campusområdet vilket gjorde det hela väldigt enkelt och smidigt för oss som bor här. Endast en snabb promenad. Vi gick tillsammans med Grannarna. Lyckat kalas och ungarna hade hur kul som helst.
Lill-Skruttan och W på väg till kalaset. Hand i Hand i korridoren - Gullisarna!


Här såg de en annan kompis som var på väg till samma kalas.

Väl framme fick de varsin tatuering av födelsedagsbarnets mamma.

Här är tatueringen - dinosaurien Rex från Toy Story!

Eftersom födelsedagsbarnet själv inte ville stå still särskilt länge blev de flesta bilderna av henne lätt suddiga...

Lill-Skruttan och R hade både roligt och mysigt i samt utanför tältet som stod uppställt.

Ballongblåsning!

Lill-Skruttans kompis O med ett fång ballonger!

Lill-Skruttan, W och R

Födelsedagsbarnet med sin mamma och pappa.

TÅRTAN!
En Prinsesstårta men en amerikansk sådan, och inte den svenska varianten...

Och så en pinata! Det var rätt kul för Lill-Skruttan tog verkligen i för Kung och Fosterland när hon dängde till den vilket framkallade både skratt och applåder.

Här samlas det godis från pinatan.

I den traditionella "Goodie-bagen" fanns dessa stjärnglasögon.

På väg hem igen.

Självklart springer Trion uppför trappan.

Men på bron stannade Lill-Skruttan och W till en stund för att kolla in taxibilarna.

Lite kurragömma och allmänt spring i väntan på hissen

Väl hemma blev det lunch och sedan lite TV och så lek. Vi spelade "Candyland" (Lill-Skruttans favoritspel vilket ofta spelas minst en gång om dagen här hemma nuförtiden) och sedan kom M tillbaka från jobbet och då gick han och Lill-Skruttan ut på gården en stund. Själv handlade jag lite saker till kvällen då vi bjudit över Lill-Skruttans kompis O och hennes föräldrar. Det blev kyckling tillagad i slow-cookern (vad annars?!) samt vin och lite tilltugg. Testade ett nytt recept och det blev väldigt gott tycker jag! Hade sedan en riktigt härlig kväll tillsammans. Tjejerna lekte helt fantastiskt bra tillsammans, och efter en sådan kväll är det helt ok att man hittar mer eller mindre hela leklådans innehåll (plus en hel del kläder....) i en jättehög i sängen i sovrummet efter att gästerna gått hem.  Som förälder måste jag säga att jag njöt otroligt mycket av kvällen. Det är inte förrän nu man börjar känna att barnen är tillräckligt stora för att verkligen kunna roa sig själva lite mer självständigt tillsammans. Och detta utan att bråka var och varannan minut. Fantastiskt! En hel kväll där vi vuxna kunde sitta mer eller mindre största delen och äta och prata relativt "ostört", d v s utan att bli avbrutna stup i kvarten. Det var dessutom en fröjd att höra hur tjejerna lekte och pratade och hittade på en massa lekar tillsammans under kvällen. 

Här sitter O och Lill-Skruttan i O´s mammas knä och pratar om en ev "Sleep-over". Vi får väl se hur det går hahaha! Tjejerna har tjatat om det ett tag nu, men jag har mina tvivel på att Lill-Skruttan ska kunna sova utan mig och M. Men som sagt, vi kan alltid prova och vill hon sedan gå hem med oss när det är dags att sova så går ju det bra det med.

Dagen har alltså varit mer eller mindre aktiv från 7-tiden i morse till 22-tiden ikväll. Så nu är man lite trött. Imorgonkväll kommer olgakatt hit vilket ska bli jätteroligt. Jag hoppas bara att vädret ska bli bättre under den dryga veckan hon ska vara här för just nu är det riktigt trist igen med värme, och fukt fukt fukt...

fredag, september 23, 2011

Fredagstema - Min favoritpryl i köket

Fredag igen då. Här är det en oerhört grå fredag. Regn regn regn utanför fönstret. fuktigt både inne och ute.  Man får hoppas att det blir bättre till helgen. Det är dags för Fredagstema igen och dagens tema är "Min favoritpryl i köket". Olgakatt är fortfarande värd för temat, och vet ni vad...?! Ingen mindre än Olgakatt själv kommer att komma hit och hälsa på nu i helgen! Om allt går som det ska bör hon dyka upp här vid vår ytterdörr någongång på söndagkväll. Det ska bli så roligt! Nu till temat. Jag kan säga att i Sverige var mina favoritprylar i köket helt klart 1) vattenkokaren, 2) "popcornspopparen" (jo, faktiskt....) och 3) Gjutjärnsgrytan. Nu sedan vi flyttat hit så har andra favoriter tagit över. Förutom att vi här har gasspis, vilket jag ÄLSKAR, så har vi ju en del mindre köksattiraljer också.

Vår otroligt FINA pepparkvarn. En av de bröllopsgåvor vi fick av finfina vännerna U & M! TACK! Kan helt ärligt säga att denna present är den vi använder allra mest av allt vi fick då vi gifte oss. Ja, dagligen faktiskt. Den var dessutom enkel att frakta hit.

Det lite extra lyxiga med den är att man lätt och enkelt kan ändra hur grov- eller finkornigt man vill mala sina pepparkorn. Man vrider helt enkelt på "botten" av kvarnen för att ställa in. Så himla praktiskt och bra! Jag måste säga att jag gillar just vardagliga saker i köket som är av bra kvalitet och som gör vardagsmatlagningen så mycket enklare. Som en riktigt bra pepparkvarn, eller bra knivar (vilket vi förövrigt också fick i bröllopsgåva av vännerna M & N.


Två saker vi skaffat själva sedan vi flyttade hit är en bra kaffekvarn och en Soda Streamer. SÅ GOTT att mala sina egna bönor varje gång innan man brygger sitt kaffe! Värt varenda krona! Eller dollar kanske jag borde säga... Soda streamern använder vi också dagligen. Den har blivit en riktigt hit här i USA. Lite lustigt tycker jag eftersom jag minns att det var en stor pryl i början av 80-talet hemma. Jag minns att jag hade en bästis vars föräldrar köpte en sådan och därmed kunde man göra egen läsk. Oh, det var stort då när man var runt 9-10 år!! Sedan försvann de lika snabbt som de dök upp tror jag. Här är de iallafall väldigt vanliga idag. Vi skaffade en eftersom både M och jag dricker mycket kolsyrat vatten och det kändes både miljöovänligt, dyrt samt tungt att köpa och släpa hem en massa plastflaskor med kolsyrat vatten! Nu köper vi CO2-behållare på Bed Bath & Beyond ett stenkast från oss och en sådan räcker till många många flaskor. Vatten tar vi ur vår kran. Filtrerat genom PUR-filter.

Senaste inköpet är en slow-cocker. Jag har redan använt den flera gånger trots att vi nyligen fick hem den och jag tycker den är fantastiskt bra! SÅ NÖJD!!! Ska bara se till att köpa mig en rolig slow-coocker kokbok också. Nu har jag mest letat recept på nätet. Om ni läsare där ute har några roliga, goda recept så hojta till! Jag tar mer än gärna emot dem!!!

Kan berätta att slow-cookern står och puttrar i köket i skrivande stund. Det ska bli köttgryta ikväll! Mmmmm! En mulen dag som denna passar det så bra! Vi kommer dessutom få lite sällskap ikväll av W, vars föräldrar ska ut och träffa en kompis från Tyskland. Så det lär bli lite liv i luckan och Lill-Skruttan lär bli nöjd. Hon vill ju allra helst ha kompisar här, eller hälsa på hos dem, varje dag efter dagis om hon kunde. Hoppas alla ni som läser får en riktigt fin helg!

torsdag, september 22, 2011

Om samtal

Jag borde kanske söka jobb som lärare? Tydligen går jag runt och "ser ut" just som en sådan. Det tyckte iallafall en man i 60-årsåldern som jag träffade på Walgreens idag. Han och en av de anställda pratade lite när jag skulle fråga killen som jobbade på Walgreens något. Då tittade mannen (kunden alltså) på mig och sa "You look like a school teacher. Do you work in a school?".

Sådant känns så amerikanskt. Eller i varje fall icke-svenskt. Att en främmande person ställer en fråga som handlar ens liv. Antingen det är en fråga om yrke, hobby eller kanske rentav åsikt(er). Och det här handlar inte om att främmande människor vill suga ut en massa personlig information av en. Nej, för om man har tid och lust och möjlighet att konversera lite med dem lämnar även de ganska snart ut personlig information om sig själva också. Small talk men om stora saker. Alltså inte enbart en konversation om vädret eller någon sporthändelse vilket väl är det man som svensk eventuellt skulle kunna råka bli indragen i. Men nu tillbaka till den amerikanske 60+ mannen. När jag svarade att jag inte var lärare men att jag forskat så berättade han att hans fru fått ryggmärgsbedövning (epidural) för ett antal år sedan, men att det hela gått snett. Resultatet hade varit katastrofalt. Hon blev förlamad. Sedan hade de varit i kontakt med olika sjukhus för att se ifall det skulle vara möjligt med stamscellstransplantation. Det visade sig inte vara möjligt. Nu var hon dock bättre och hade börjat kunna gå igen. Detta efter flertal operationer, specialredskap samt mycket mycket fysioterapi (sjukgymnastik?).

Sådant kan man alltså få reda på under en par minuter lång (kort) konversation här. Jag fick dessutom veta att han var professionell fotograf som förr om åren fotat kändisar som Frank Sinatra och Billy Joel, men att han lade av för flera år sedan då han insåg att yngre nya förmågor inom hans yrkeskår gjorde så otroligt avancerade och mycket bättre foton med hjälp av sina digitala utrustningar.

En liknande händelse inträffade när jag var på mitt läkarbesök. Men då var det en av de anställda där (ultraljudstekniker*) som började fråga mig om mer existentiella frågor. Han höll på att skriva en bok om tro på någon "högre design". Enligt honom själv handlade det inte aaaalls om religion, utan mer om filosofi. Men som icke-troende svensk och dessutom trist biolog tycker min fyrkantiga hjärna att det visst är en form av religiösa frågor detta. Jag svarade dock sanningsenligt att jag inte tror på något någon form av "design" utan att jag helt enkelt tror att livet med all dess komplexitet helt är sprunget ur slump och "trial and error". Darwin med andra ord. Vi hade lite olika åsikter där visade det sig, men han tillade också att han tyckte mitt svar var väldigt intressant eftersom han fått i stort sett samma svar från majoriteten av alla forskare och naturvetare han intervjuat. No kidding säger jag bara. Det kändes inte alltför förvånande eller chockartat direkt. Alltså, att de flesta naturvetare tror på evolutionen.... Sedan kan man ju ändå ha en tro på andra s.k högre makter såsom Gud, Allah eller andra gudar, vilket många naturvetare och vetenskapsmän faktiskt har. Men att som naturvetare inte tro på evolutionen DET är nog inte så vanligt gissar jag.

Jag måste säga att jag gillar detta. Efter snart 6 år (herregud är det så lång tid?!) här på andra sidan Atlanten så är detta något jag verkligen uppskattar. Att folk kan prata med personer de inte känner. I hissen. Ute på gatan. I busskön. I affären. Att man liksom inte stänger in sig i sin egen bubbla. Att folk i en miljonstad som New York, ändå ser varandra och faktiskt tar kontakt. Om så bara med en nick, ett ögonkast eller som i vissa fall med en kort stunds samtal. Att man är artig och hjälpsam. Uppmärksam. Bekräftande. Inte bekräftelse som i "jag tycker du är fantastisk om du tycker jag är minst lika fantastisk", utan bekräftelse som i "hej, jag ser dig och du ser mig. Vi ser varandra och vi är båda en del av denna stad, detta samhälle - Tillsammans". Att man helt enkelt är en människa, inte en robot på väg till eller från något som "alla andra ska skita i". Det känns verkligen som en viktig del av vår flockmentalitet och en ursprunglig och grundläggande del av vår natur. Att vi faktiskt ser varandra. Och vågar mötas.



*) Och NEJ, vill bara förtydliga att jag INTE är gravid! Det var inte ett sådant ultraljud! Bara så ni vet. Nej, här kollade man mitt hjärta, inte min livmoder, mycket noggrant. Bara så att ni inte funderar....



onsdag, september 21, 2011

Blev det nå´t kaffe då?

Det blev inte bara en kaffe här hemma efter att jag klickat färdigt. Utan en promenad i staden med M som kom hem just som jag var färdig. Han skulle göra ett ärende i staden och då passade vi på att stanna till på Starbucks på vägen. Där inhandlades inte enbart den sedvanliga latten utan även...

...två sådana HÄR!!!!! (vi tog varsin Rocky Road)

Det var första gången jag testade de här nya populära godsakerna. Cake Pops. Kan säga att min smakade bra! Kunde gott fått varit lite starkare och fylligare chokladsmak, men på det hela taget var det gott till kaffet. Sedan vet jag inte om det var det faktum att jag suttit framför datorn i stort sett hela dagen utan att ätit lunch som gjorde att sockret och koffeinet smakade extra bra...? Eller om det kanske snarare var känslan av att få gå hand i hand med M genom staden sådär en vanlig tisdagseftermiddag, som gjorde att det kändes så där lite extra lyxigt?


*) Bilden är tagen från Starbucks egen hemsida 

tisdag, september 20, 2011

Klick!

Så har jag äntligen klickat iväg en jobbansökan. Puh puh puh! Som sagt, det är ytterst ovisst hur det ska gå med denna. Överkvalificerad på vissa vis och underkvalificerad på andra. Haha, inte lagom någonstans egentligen tror jag. Men, man måste ju våga prova. Oavsett så känns det väldigt skönt att ha fått iväg den nu iallafall. Fasligt vilket knepande och knåpande man håller på med när man ska skriva resumés och cover letters. Nu är det "bara" att vänta....

Och nu känner jag banne mig att jag är värd en kaffe!!!
Iiih, vad det ska smaka bra!


Och för er som händelsevis undrar över skillnaden mellan ett CV (Curriculum Vitae) och en Resumé (jag har nämligen funderat mycket och aldrig riktigt blivit helt klok på skillnaden...) så hittade jag denna beskrivning:

Question: Curriculum Vitae vs. Resume?
What is the difference between a curriculum vitae (CV) and a resume?
Answer: The primary differences between a resume and a curriculum vitae (CV) are the length, what is included and what each is used for. A resume is a one or two page summary of your skills, experience and education. While a resume is brief and concise - no more than a page or two, a Curriculum Vitae is a longer (at least two page) and more detailed synopsis.
A Curriculum Vitae includes a summary of your educational and academic backgrounds as well as teaching and research experience, publications, presentations, awards, honors, affiliations and other details. In Europe, the Middle East, Africa, or Asia, employers may expect to receive a curriculum vitae.
In the United States, a curriculum vitae is used primarily when applying for academic, education, scientific or research positions. It is also applicable when applying for fellowships or grants.

måndag, september 19, 2011

Söndag med Fredagstema - höst

Lite tyst på bloggen sedan i lördags. Det beror på att det varit fullt upp här. Med diverse saker. Idag måndag har jag mest suttit framför datorn hela dagen. Men då för att skriva. Först renskriva protokollet från torsdagens "PA Board meeting" (där jag ju numera är sekreterare) och sedan mer filande på resumé och även ett s.k cover letter. De senare är för att jag faktiskt hittat ett jobb jag vill söka. Det låter som något jag skulle kunna tycka om att arbeta med, men visst jag har egentligen inte särskilt mycket hum om vad arbetsuppgifterna innebär i detalj måste jag erkänna. Jag misstänker även att jag kanske är överkvalificerad för jobbet till viss del, men å andra sidan sakna den specifika erfarenhet som de kanske söker. Oavsett så vill jag söka jobbet. Sedan får vi se.

I fredags hann jag inte med Fredagstemat så jag tänkte slå två flugor i en smäll här och visa bilder från vår underbara septemberdag nu i söndags under Fredagstemat - "Den vår de svage kalla höst". Det är Olgakatt som fortsätter hålla i dirigentpinnen för septembers Fredagsteman. I söndags var det en sådan där fantastisk höstdag här. Med runt 20 grader och sol. Ingen kylig, hög och klar luft som man som svensk ofta förknippar med hösten, utan ljum och framförallt torr och skön! Jag ÄLSKAR sådana höstdagar här! Lill-Skruttan var fortfarande lite förkyld men vi tog en promenad till den fina lekplatsen John Jay Playground (som jag verkligen rekommenderar till alla med barn på Upper East Side) och där lektes hej vilt.

Här är den John Jay Playground. Som ni ser på bilden känns det nästan som sommar. Så hösten har inte alls kommit lika långt som den verkar ha gjort i Sverige. Ett hösttecken man ser i alla lekparker runtom är att man stängt av vattnet nu. Inga "sprinklers" är på längre. Tidigare i somras såg det ju ut såhär här.

Solen sken men det var sådär lagom och perfekt temperatur. Inte alls hett och fuktigt. Det är nog den största skillnaden här när hösten kommer, just det att den höga luftfuktigheten byts ut mot torr och skön luft. Så underbart sommarens fukt och hetta!

Lill-Skruttan har börjat gilla att klättra på klätterväggar. Här är en som finns på denna lekplats.

Den var hög så det krävdes lite hjälp. Men upp till toppen kom hon!

Hängbro

De här är rätt kul! Man kan prata och lyssna i dem. En finns på marknivå och den andra uppe i en av klätterställningarna. Här pratar jag och Lill-Skruttan med varandra.

Här ser man den andra tratten "uppe på klätterställningen" (bakom mig).


Klätterställningen är utformad som en båt så det finns givetvis en kompass också! Fast Lill-Skruttan kallade det för klocka och berättade för oss hur mycket klockan var...

Ännu ett hösttecken är att poolerna i staden nu är torrlagda och stängda. Den här ligger i anslutning till lekplatsen, men den var nu helt öde.

Rutchkaneåkning

Här är andra delen av lekplatsen. Den är gjord för något yngre barn. Lill-Skruttan har fortfarande kul här men om något år eller två tror jag hon kommer tycka de flesta sakerna här är "för små".

Söndagskvällen tillbringade vi till stor del nere på vår innegård där Lill-Skruttan lekte med W. Det var en skön kväll med ljumma vindar. Nu framöver verkar det dock som om det ska bli något ostadigare väder. Vi får se. Morgondagen ska jag nog fortsätta att fila på mitt cover letter och försöka få iväg en ansökan till jobbet. Så det blir mest inomhussittande för min del då med.